Tjänstledighet – så fungerar rätten till ledighet från jobbet
För robotarVad är tjänstledighet, vem har rätt till det och hur ansöker du? Här är reglerna som gäller för anställda som vill vara lediga från jobbet en period.

Tjänstledighet – så fungerar rätten till ledighet från jobbet
Tjänstledighet är ett avbrott i anställningen som beviljas — eller nekas — av arbetsgivaren efter en ansökan från arbetstagaren. Efter ledigheten har du som anställd rätt att återgå till samma eller likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor. Det är en möjlighet för dig som behöver vara borta från jobbet en längre period, till exempel för studier, föräldraskap, att driva ett eget företag eller för att fullgöra ett politiskt uppdrag.
Vem har rätt till tjänstledighet?
Rätten till tjänstledighet kan vara reglerad i lag eller i kollektivavtal. Det innebär att vilka regler som gäller för just dig beror på vilket avtal som omfattar din anställning. En vanlig regel är att ansökan om tjänstledighet ska göras minst tre månader före ledighetens början. Det ger arbetsgivaren tid att planera för din frånvaro och se till att arbetet kan fortsätta medan du är borta.
Det är också viktigt att veta att en ansökan om tjänstledighet inte kan utgöra grund för uppsägning eller avsked. Arbetsgivaren får alltså inte säga upp dig bara för att du vill vara ledig. Samtidigt är det möjligt att bli uppsagd under pågående tjänstledighet om arbetsgivaren följer turordningsreglerna och exempelvis tvingas göra nedskärningar på grund av arbetsbrist.
Vanliga typer av tjänstledighet
Tjänstledighet kan beviljas för många olika skäl. Här är de vanligaste kategorierna:
Studier
Studier i organiserad form, oavsett om de har någon relevans för din anställning, kan ge rätt till behövlig ledighet. Arbetsgivaren kan skjuta upp tidpunkten för ledigheten, men om arbetsgivaren vill senarelägga ledigheten mer än sex månader krävs godkännande av den lokala fackföreningen.
Föräldraskap
Du kan ha rätt till förkortad arbetstid under barnets åtta första levnadsår samt föräldraledighet under 18 månader från barnets födelse och under hela den tid då föräldrapenning betalas ut. Om föräldrapenning inte tas ut under de 18 första månaderna kan föräldraledigheten uppgå till högst 18 månader plus 450 dagar. Kvinnor har också rätt till mammaledighet före och efter barnfödsel, totalt 14 veckor.
Annet arbete och näringsverksamhet
Du kan få hel ledighet i upp till sex månader för att bedriva egen näringsverksamhet. Statsanställda kan få hel ledighet i upp till sex månader för att pröva ett annat arbete inom staten. Däremot finns ingen lagstadgad rätt till tjänstledighet för att anställas hos en annan arbetsgivare.
Totalförsvaret
Tjänstgöring inom totalförsvaret, till exempel värnplikt, civilplikt eller militärtjänst vid FN-förband, regleras i lag och kan ge rätt till tjänstledighet.
Enskild angelägenhet
Du kan också vara tjänstledig för enskilda angelägenheter, till exempel fullgörande av ett politiskt uppdrag eller trängande familjeskäl som sjukdom eller olycksfall i familjen. Vård av en närstående är ett annat exempel som kan regleras i lag och avtal.
Så ansöker du om tjänstledighet
- Kolla ditt kollektivavtal eller anställningsavtal för att se vilka regler som gäller för dig.
- Skicka en skriftlig ansökan till din arbetsgivare i god tid — minst tre månader före önskad start är en vanlig riktlinje.
- Beskriv tydligt varför du vill vara ledig, hur länge ledigheten ska pågå och när du planerar att återgå i tjänst.
- Vänta på arbetsgivarens besked. Arbetsgivaren kan bevilja, neka eller skjuta upp ledigheten.
Vad händer med anställningen under ledigheten?
Under tjänstledigheten är du normalt sett fortfarande anställd, men du har inte rätt till lön för den tid du är ledig om inte något annat är avtalat. Din anställning består ändå, och efter ledigheten ska du kunna återgå till samma eller likvärdiga arbetsuppgifter med samma anställningsvillkor.
Om du vill avsluta din tjänstledighet i förtid eller förlänga den bör du komma överens om det med arbetsgivaren.
Sammanfattning
Tjänstledighet ger dig möjlighet att vara borta från jobbet en längre period utan att förlora din anställning. Reglerna varierar beroende på om de står i lag eller kollektivavtal, och ansökan bör göras i god tid — ofta minst tre månader i förväg. Oavsett anledning är det klokt att läsa på om dina rättigheter och skyldigheter innan du skickar in din ansökan.
Källor: sv.wikipedia.org/wiki/Tjänstledighet, arbetsformedlingen.se
Relaterade artiklar

Arbetsrätt
Semesterlagen: intjänandeår, semesterår och semesterdagar
Så fungerar semesterlagen: hur många semesterdagar du tjänar in, vad intjänandeåret och semesteråret innebär, och hur semesterlönen beräknas.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Karensavdrag: regler och hur det påverkar sjuklönen
Karensavdraget är det belopp som dras av på sjuklönen första dagen du är sjuk. Här förklarar vi reglerna för dag 1–14 och när Försäkringskassan tar över.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Tjänstepension: så fungerar den och vad du har rätt till
Tjänstepension är en extra pension som arbetsgivaren betalar utöver den allmänna pensionen. Här går vi igenom vem som har rätt till den, hur den fungerar och vad du kan påverka som anställd.
Läs artikeln
Arbetsrätt
VAB: vad det är och vilka regler som gäller
Vabba betyder att du är ledig för att vårda ett sjukt barn. Här är reglerna för vem som har rätt, hur ansökan går till och vad som gäller vid läkarintyg.
Läs artikeln