Semesterlagen: intjänandeår, semesterår och semesterdagar
För robotarSå fungerar semesterlagen: hur många semesterdagar du tjänar in, vad intjänandeåret och semesteråret innebär, och hur semesterlönen beräknas.

Semesterlagen: intjänandeår, semesterår och semesterdagar
Semesterlagen ger alla anställda i Sverige rätt till ledighet och semesterlön. Men reglerna kring intjänandeår, semesterår och hur många dagar som faktiskt tjänas in kan vara oklara. Här går vi igenom vad som gäller steg för steg.
Vad är intjänandeår och semesterår?
Intjänandeåret är den tolv månaders period under vilken du tjänar in din rätt till betald semester. Det löper från den 1 april till och med den 31 mars året därpå. Semesteråret är den period då du faktiskt tar ut din semester, och det löper kalenderårvis från den 1 januari till den 31 december.
Det innebär att semester du tjänar in under intjänandeåret 1 april 2025 till 31 mars 2026 kan du ta ut som semester under semesteråret 2026. Du kan alltså inte ta ut semester i december 2025 som du inte har hunnit tjäna in än.
Hur många semesterdagar har du rätt till?
En anställd har enligt semesterlagen rätt till minst 25 semesterdagar per intjänandeår. De 25 dagarna räknas som kalenderdagar, vilket innebär att även helger och röda dagar räknas med när du räknar ut hur många dagar du har ledigt.
Arbetsgivaren kan ge fler semesterdagar än de lagstadgade 25, till exempel genom kollektivavtal eller enskilt avtal, men 25 dagar är minimirätten som gäller för alla anställda.
Hur tjänar du in semesterdagar?
Du tjänar in semesterdagar i takt med att du är anställd under intjänandeåret. För varje hel månad du är anställd tjänar du in 2,08 semesterdagar (25 dagar dividerat på 12 månader). Har du varit anställd hela intjänandeåret har du tjänat in hela 25 dagar.
Om du börjar jobba mitt under ett intjänandeår tjänar du in semesterdagar proportionellt från din anställningsdag till och med den 31 mars. Samma sak gäller om du slutar under året – du har bara rätt till de dagar du hunnit tjäna in fram till din sista arbetsdag.
Semesterlön – vad du får betalt när du är ledig
När du tar ut semester har du rätt till semesterlön. Semesterlönen består av din vanliga månadslön plus ett semesterlönestillägg. Tillägget beräknas utifrån din lön under intjänandeåret och syftar till att kompensera för att du inte arbetar under semesterledigheten.
Storleken på semesterlönestillägget beror på om du har fast månadslön eller timlön, och om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Har du kollektivavtal kan semesterlönestillägget vara högre än det som följer av lagen.
Sparad semester och förtida uttag
Om du inte tar ut alla dina intjänade semesterdagar under semesteråret kan du spara upp till fem dagar till kommande år. Dessa fem dagar kallas sparad semester och måste tas ut inom fem år från det intjänandeår de tjänades in.
Du kan också ta ut semester i förväg, det vill säga innan du har tjänat in dagarna under intjänandeåret. Detta kräver dock att arbetsgivaren går med på det. Om du slutar din anställning innan du har hunnit tjäna in de förskottsuttagna dagarna kan arbetsgivaren kräva tillbaka motsvarande belopp från din slutlön.
Byte av arbetsgivare under intjänandeåret
Om du byter arbetsgivare under ett intjänandeår har du bara rätt till de semesterdagar du har tjänat in hos den nya arbetsgivaren fram till den 31 mars. Semesterdagar som du tjänat in hos en tidigare arbetsgivare följer inte automatiskt med till den nya, om ni inte kommer överens om något annat.
Det kan påverka hur många dagar du har rätt till att ta ut under det kommande semesteråret, särskilt om du byter jobb sent under intjänandeåret.
Vanliga fel och missförstånd
Ett vanligt missförstånd är att man automatiskt har rätt till 25 semesterdagar från första dagen i ett nytt jobb. Det stämmer inte – du tjänar in dagarna successivt under intjänandeåret. Ett annat missförstånd är att obetalda semesterdagar räknas som vanliga semesterdagar, vilket de inte gör.
Många tror också att semesterdagar som inte tagits ut försvinner automatiskt vid årsskiftet. Det stämmer inte heller. Du kan spara upp till fem dagar, och övriga intjänade dagar ska tas ut under semesteråret eller ersättas i pengar om anställningen avslutas.
Frågor och svar
Måste jag ta ut alla 25 semesterdagar under ett år?
Du ska ta ut dina intjänade semesterdagar under semesteråret, men du får spara upp till fem dagar till nästa år.
Vad händer med mina semesterdagar om jag säger upp mig?
Du har rätt till semesterlön för de dagar du har tjänat in men inte tagit ut. Outtagna dagar ersätts i regel i pengar i samband med att anställningen avslutas.
Gäller semesterlagen även för timanställda?
Ja, semesterlagen gäller alla anställda, oavsett anställningsform. Timanställda tjänar in semesterdagar på samma sätt som månadsanställda, och har rätt till semesterersättning för outtagna dagar.
Kan arbetsgivaren neka min semester?
Arbetsgivaren bestämmer i stor utsträckning när semestern ska läggas, men måste ta hänsyn till dina önskemål och familjeförhållanden så långt det är möjligt. Samtidigt måste verksamheten kunna fungera.
Semesterlagen ger dig en trygg grundrätt till ledighet och ersättning. Genom att känna till skillnaden mellan intjänandeår och semesterår, samt hur många dagar du faktiskt har tjänat in, kan du planera din ledighet på ett bättre sätt och undvika missförstånd med arbetsgivaren.
Relaterade artiklar

Arbetsrätt
Karensavdrag: regler och hur det påverkar sjuklönen
Karensavdraget är det belopp som dras av på sjuklönen första dagen du är sjuk. Här förklarar vi reglerna för dag 1–14 och när Försäkringskassan tar över.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Tjänstepension: så fungerar den och vad du har rätt till
Tjänstepension är en extra pension som arbetsgivaren betalar utöver den allmänna pensionen. Här går vi igenom vem som har rätt till den, hur den fungerar och vad du kan påverka som anställd.
Läs artikeln
Arbetsrätt
VAB: vad det är och vilka regler som gäller
Vabba betyder att du är ledig för att vårda ett sjukt barn. Här är reglerna för vem som har rätt, hur ansökan går till och vad som gäller vid läkarintyg.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Skriftlig varning: vad det innebär och vad som gäller på jobbet
En skriftlig varning är arbetsgivarens dokumenterade påpekande om misskötsel. Så fungerar det i praktiken, och så här skyddas du av lagen.
Läs artikeln