Karensavdrag: regler och hur det påverkar sjuklönen
För robotarKarensavdraget är det belopp som dras av på sjuklönen första dagen du är sjuk. Här förklarar vi reglerna för dag 1–14 och när Försäkringskassan tar över.

Karensavdrag: regler och hur det påverkar sjuklönen
Karensavdraget är det belopp som dras av från din sjuklön den första dagen du är sjuk. Det är alltså inte en hel dag utan lön, utan ett avdrag som räknas ut utifrån din vanliga vecko- eller månadslön. Om du blir sjuk och inte kan arbeta är det viktigt att veta hur karensavdraget fungerar, hur stor sjuklön du har rätt till de kommande dagarna och när ansvaret går över från arbetsgivaren till Försäkringskassan.
Vad är karensavdrag?
Karensavdrag är ett fastställt avdrag som görs på sjuklönen den första kalenderdagen du är sjuk. Idén är att den första sjukdagen ska utgöra en viss egenandel, så att sjukfrånvaron inte används i onödan. Avdraget räknas ut utifrån din sjuklön, det vill säga den lön du skulle ha haft om du arbetat. Karensavdraget motsvarar vanligtvis 20 procent av sjuklönen för en vanlig vecka.
Du har rätt till karensavdrag oavsett om du är anställd på heltid eller deltid. Om du arbetar deltid beräknas avdraget i förhållande till din arbetstid. Det är arbetsgivaren som gör avdraget i lönen och som också betalar ut sjuklönen under den första sjuklöneperioden.
Hur stor är karensavdraget?
Karensavdraget uppgår till 20 procent av den sjuklön du skulle ha fått för en vanlig vecka om du inte varit sjuk. Det betyder att det inte alltid motsvarar exakt en dags lön, utan beror på hur din arbetsvecka ser ut och hur stor din lön är. Till exempel dras karensavdraget även om du bara är sjuk en dag, och det kan inte överstiga 20 procent av sjuklönen under sjuklöneperioden.
Det exakta beloppet kan variera mellan olika anställningar, och om du har ett kollektivavtal kan det finnas särskilda regler om ersättning för karensavdraget (se nedan).
Sjuklöneperioden: dag 1–14
När du anmäler dig sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 kalenderdagarna. Den första dagen är karensdagen, då karensavdraget görs. Från och med dag 2 till och med dag 14 betalar arbetsgivaren sjuklön som vanligtvis motsvarar 80 procent av din lön, men aldrig mindre än det belopp som framgår av ditt anställningsavtal eller kollektivavtal.
Sjuklönen betalas ut som en del av din vanliga lön, och du behöver inte ansöka om den särskilt. Arbetsgivaren har dock rätt att kräva ett läkarintyg från och med dag 8 om sjukdomen varar längre än en vecka. Har du en längre sjukperiod är det viktigt att du lämnar in intyget i tid, annars kan sjuklönen upphöra.
Från dag 15: Försäkringskassan och sjukpenning
Om du fortfarande är sjuk efter 14 kalenderdagar tar Försäkringskassan över ansvaret. Från dag 15 kan du i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Det är då inte längre arbetsgivaren som betalar, utan staten via Försäkringskassan.
För att få sjukpenning måste du ansöka om det, och du behöver styrka din sjukdom med ett läkarintyg. Sjukpenningen motsvarar vanligtvis 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), upp till en viss takbelopp. Det är viktigt att du ansöker i tid, eftersom ersättningen inte betalas retroaktivt längre tillbaka än en månad från ansökan.
Så anmäler du sjukdom till arbetsgivaren
Du ska anmäla dig sjuk så snart du vet att du inte kan arbeta, helst innan arbetspasset börjar. Följ de rutiner som gäller på din arbetsplats, till exempel genom att ringa din chef eller använda det system ni har för sjukanmälan. Tala om hur länge du tror att du blir borta och om det är något akut som behöver lösas på jobbet.
Ju tidigare du anmäler dig, desto enklare är det för arbetsgivaren att planera arbetet och för dig att få rätt sjuklön från dag ett.
Karensavdrag vid deltidsarbete
Om du arbetar deltid beräknas karensavdraget i proportion till din arbetstid. Det innebär att avdraget blir lägre än om du arbetat heltid, eftersom det utgår från den sjuklön du skulle ha haft för den tid du var schemalagd att arbeta. Arbetsgivaren räknar ut beloppet utifrån din vanliga lön och dina schemalagda timmar.
Kan man få ersättning för karensavdraget?
Vissa kollektivavtal innehåller regler om så kallad karensavdragsersättning, det vill säga att arbetsgivaren ersätter dig för det belopp som dragits av som karensavdrag. Detta är inte en lagstadgad rättighet utan beror på vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats. Fråga din fackliga organisation eller din chef om det finns sådan ersättning på ditt jobb.
Om du inte har kollektivavtal är karensavdraget ett avdrag som du själv får stå för, utan ersättning.
Vanliga frågor om karensavdrag
Måste jag vara sjuk en hel dag för att karensavdrag ska göras? Nej. Karensavdraget görs den första dagen du är sjuk, även om du bara är sjuk en del av dagen.
Får jag sjuklön även dagar som jag inte är schemalagd att arbeta? Sjuklön betalas bara för dagar du skulle ha arbetat. Är du ledig eller har du inte arbetspass inbokat dras inget karensavdrag och ingen sjuklön betalas ut.
Vad händer om jag blir sjuk under semestern? Om du blir sjuk under semestern kan du i vissa fall omvandla semesterdagar till sjukdagar, men det kräver att du anmäler sjukdomen och kan styrka den med läkarintyg. Kontakta din arbetsgivare för att höra vad som gäller just hos er.
Var hittar jag mer information om mina rättigheter? Du kan läsa mer om arbetsmarknaden, anställningar och löner hos Arbetsförmedlingen (https://arbetsformedlingen.se/) och om lönestatistik och arbetsmarknadens utveckling hos Statistiska centralbyrån (https://www.scb.se/). För specifika regler om sjuklön och sjukpenning vänder du dig till Försäkringskassan eller din fackliga organisation.
Sammanfattning
Karensavdraget är det avdrag som görs på sjuklönen den första dagen du är sjuk, vanligtvis 20 procent av sjuklönen för en vanlig vecka. Arbetsgivaren betalar sjuklön under dag 2–14, och från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning om du ansöker om det. Anmäl dig sjuk i tid och kolla om ditt kollektivavtal ger ersättning för karensavdraget.
Relaterade artiklar

Arbetsrätt
Tjänstepension: så fungerar den och vad du har rätt till
Tjänstepension är en extra pension som arbetsgivaren betalar utöver den allmänna pensionen. Här går vi igenom vem som har rätt till den, hur den fungerar och vad du kan påverka som anställd.
Läs artikeln
Arbetsrätt
VAB: vad det är och vilka regler som gäller
Vabba betyder att du är ledig för att vårda ett sjukt barn. Här är reglerna för vem som har rätt, hur ansökan går till och vad som gäller vid läkarintyg.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Skriftlig varning: vad det innebär och vad som gäller på jobbet
En skriftlig varning är arbetsgivarens dokumenterade påpekande om misskötsel. Så fungerar det i praktiken, och så här skyddas du av lagen.
Läs artikeln
Arbetsrätt
Frånträda anställning: din rätt att sluta på dagen
Du kan frånträda anställning med omedelbar verkan om arbetsgivaren i väsentlig mån bryter mot sina åligganden. Här är skälen som håller – och riskerna du tar.
Läs artikeln